Göta Älv & Göteborg

Då var det dags för den allra sista ettappen på vår resa; Göta Älv. Ikväll räknar vi med att vara framme vid slutdestinationen Göteborg. Dagen bjuder på mulet och blåsigt väder så vi laddar upp med tidningar och böcker.

Besättningen ser rätt trött ut idag sviterna från igår kanske.

Vi hade ett par monster slussar kvar och vi var 4 st båtar som sällskapade ner. En av dessa tyckte att det var en jättebra idé och använda bogpropellern för att hålla sin båt rätt. Så han stod på tomgång genom i alla slussarna. Det tar ganska lång tid att slussa ner då det är sådana enorma mängder vatten som ska ut. Och ju längre ner vi kom desto mer instängt blir det och väldigt mycket avgaser. Det är skittråkigt när man inte kan visa hänsyn till övriga trafikanter. Och när det nu är så lätt att slussa ner så känns det som att det var ren lathet som gjorde att han satt och styrde med motorn på.

Det är så underbart med vatten, det lyckas leta sej igenom de mest omöjliga håligheter. Sen så blir ju räcket rent och fint.

I botten på slussarna så finns dessa enorma kanter så det gäller att inte ligga för långt bak. jag tror att dom är till som stöd för de stora lastfartygen.

Här passerar vi ett gammalt bårvarv. Där rälsen för att hissa ner båtarna fortfarande finns kvar.

Väl ute i Göta Älv så skingrades klungan rätt fort. Det blev inte samåkning på samma sätt som det var inne i Göta Kanal. För många så är det fritt blås hela vägen ner till Göteborg. Vi har en del broöppningar framför oss.

Göta Älv är inte jätterolig om man inte har vädret med sej. Så jag fick roa mej bäst det gick.

Vid Lilla Edet stannade vi till för en vätske påfyllning. Det måste ju skålas ikväll när vi kommer fram. På väg tillbaka till båten så passerade vi Sverige´s första sluss. Låg inklämd mellan industrin och bron och kändes väldigt bortglömd. Lilla Edet har en mysig gästhamn men hamnar man på "fel" sida så får man gå runt hela bryggan.

Mötte den här söta lilla flytande stugan, med utedass och allt.

                               Sen var det dags för broöppning. Om man känner sej osäker på höjden så finns det en pinne på vänt bryggan. Då är meningen att man ska köra fram och sen kolla upp och se om man är högre än den.

                                     

Det är ju helt omöjligt att se om den är högre eller inte och då hade vi ändå molnigt. Vi gick på sjökortet och väntade in bro öppning. Än så länge så hade vi inte fått några indikationer på att den var på väg och öppnas. Det blåste ganksa rejält nu + en massa strömmar vi försökte lägga till vid bryggan men det slutade med att vi stötte i med peket. Så vi gick ut och försökte cirkulera. Det är inte helt lätt att hålla 8 ton i chack mot vind och strömmar. Vi hade ropat upp på VHF´en att vi önskade öppning men det hände lixom inget.
Efter ett tag hör vi en annan som anropar:
- Segelbåt 13 meter kan ni öppna bron?
- Vet du vilken bro det är du önskar öppna?
- * Tyst Paus*  Nej!!!

Då brast det totalt för oss, herregud vad i skrattade. Vi lyssnade vidare och all cred till bro operatören som lyckades hållla masken och å ett snyggt sätt ta reda på vilken bro denna båt var på väg emot. Det visade sej att att dom skulle under samma som vi; men dom kom från Göteborg; så det var därför dom vänatde  md öppning. Vi var så nyfikna på att se vad det var för några som körde denna båt. När vi passerade så satt frugan i fören krampaktigt höll hon fast i 2 fendrar, och hon såg inte nöjd ut. Vi vinkade lite diskret och gled vidare.

                                   

I lilla edet så stod fiskbilen så vi passade på och köpte med lite färska räkor. Och gjorde räkmackor till lunch.

Efter 8 dygn genom Sveriges underbara naturlandskap så blev det en stor kontrast när Göteborgs horisont närmade sej. Men det har ju sin charm det med och det kändes bra att komma till en lite större stad igen. Göteborgs gästhamn är välbesökt på sommaren och ska man ha en plats innanför muren så måste man vara på plats tidigt. När vi kom så såg det väldigt tjockt ut och vi var inte så sugna på att börja knixa oss in bland dragglinor och nylackade skrov. Så vi började kolla efter en bra plats längs kajen.

Ovanför kajen så ligger Göteborgs opera och deras sommar servering som var full med gäster. Vi får ett "tips" från en av restaurang gästerna att vi ska lägga oss lite längre bak Älvsnabben går förbi på utsidan med jämna mellanrum; dom drar upp väldigt mycket sjö; och vädret var lite ostadigt så vi hade det lite guppigt. Tillslut så hade vi lagt till, men kajen är väldigt hög vår fina båt ligger lågt i vattnet och så massor med vågor som pressar oss mot kajen. Jag ser framför mej hur båten krossas mot kanten, försöker desperat hålla emot med mitt ben. Jag är så otroligt rädd om denna båt så jag tänkte inte helt rationellt i dessa situationer. Min kära far och allas vår kapten inser ju snabbt att mitt smala ben mot 8 ton inte kommer vinna fighten och skriker åt mej att släppa. Det slutar med att vi får lägg loss och gå ut igen. Så där då fick alla på restaurangen se en scen som tagen ur sällskapsresan, dom är ju faktiskt på opean så det får vi väl bjuda på. Vi bestämmer oss för att lägga oss lite längre fram och det fungerar mycket bättre, lite gungigt fortfarande men båten ligger stadigt mot kanten här.

Angöraren har aldrig känts så välbeövlig som efter den tilläggningen.

Sen gick vi och duschade, när man ligger längs kajkanten så har man väldigt långt till toalett och duschar. och för att kunna få el krävs en rejäl förlängingssladd. När alla var klara så korkade vi upp en flaska rosa bubbel. Vi har nu tagit oss rakt genom sverige, 58 slussar, 4 sjöar och vi har haft övervägande solsken. Första gången familjen Persson har haft så tur med vädret på kanalen, kan det vara stockholmaren som hjälpte till med det??

Efter skålen så gick vi upp på avenyn för middag. Vi hamnade på Brasseri Lipp som så många gånger förr. Men ikväll höll dom tyvärr inte måttet.

Efter middagen såtog vi öl på Barken viking som ligger i gästhamnen. ett jättemysigt skepp som är ombyggt till hotell och restaurang.

Det har alltså gått 9 dygn sen vi startade i Mem fulla av förväntan, vi är ganska trötta, ömma i handflatorna, lite ryggvärk efter hårda sängar. Men oj vad värt det var, vilken resa och vilka minnen. Och inte någon av oss trillade ner i nån sluss. Så det här kan jag varmt rekomendera till er som har tänkt tanken.